Härliga Måndag. Tänk va skönt att vara tillbaka i sin vardag igen. Dimman har lättat efter helgen också.
Idag kunde vi vara ute hela eftermiddagen med aktiviteter. Jessica fick spela rundpingis med två ungdomar, och tänk va hon kunde röra sig. Det inte alla som har betalt som vi och samtidigt får motion. - Tänk va tacksamma vi får vara.
Väl hemma så var det bara att fortsätta med att plocka in lite attiraljer i husvagnen. Therese och Elwin kom vid halv sju och då var det dax för kvällspromenaden. Vi tog en något kortare sväng i dag eftersom hon var ganska slite efter dagens "stapatser" HERREGUD, UNGE vad tänkte du på när du eldade kartonger i gräset. Dä gräset, eller rättare sagt gräsmattan finns inte längre. De hade allt fått kämpat eftersom det -ja, morsan...du vet. "Dä blåste lite" JO jo.. minsann ja vet. Men allt gick ju bra. Elias och Elmer hade suttit en bit bort och tittat på och 4 åriga Elias ropade "-Vet du...man kan ringa 112 å då kommer brandbilen. Vilka härliga barnbarn...vad de lär sig snabbt.
Efter promenaden åkte hon hem och det dröjde inte värst länge så ringer telefon----Mamma, ja vet inte vad som har hänt med bilen. Dä kvittar hur mycket jag gasar o gasar så går han inte i mer än 45-50 km. Fy f-n. Jo visst...åkte vi till henne och pappa Tommy prova bilen. Inte blev han klokare han heller. Men strax innan hon kom hem så tryckte hon på en knapp. VA HÄNDE!!!!!!!!! JO DÅ STACK BILEN IVÄG NÄR HON GASADE. Det finns snart inte ORD men ja skrattade så jag höll på att DÖ när hon berättade om FELET. Det var FARTHÅLLAREN hon hade kommit åt tydligen.
-Vad månde det bli av detta barn? Tänk så lycklig man kan bli över andras misstag. HAHA, skoja bara.
